Stegvis har vi, min kursare och kollega Anna-Lena och jag, försökt sälja in idén om att vår skola behöver en strategi för hur IT kan integreras och implementeras i det dagliga arbetat på vår skola. Det har mycket handlat om att få våra rektorer att förstå att detta inte kommer av sig självt. Att det är något man behöver bereda tid och ekonomiskt utrymme för.
Mina kursares redovisningar av den här kursuppgiften samt den efterföljande diskussionen vi hade har fått mig att få upp ögonen för hur viktigt det är att illustrera och tydligt visa vad det är man som IT-implementatör vill göra, hur man vill lägga upp det och vad som behövs. Själva illustrerandet ökar möjligheten för organisationen att kunna ta till sig upplägget. Om implementatörerna och "mottagarna" har olika bild av vad som ska ske så finns stor risk att implementeringen blir fernissa som snart flagnar av.
Vi valde att ta Marias tårtbitsbild* och göra om den till vår verksamhet. Det kändes som att den formen gick hem.
*cirkeldiagrambild över hur olika bitar i implementeringen tar olika tid och utrymme.
Copyright A-L Ekstrand och E Jagell, inspireras gärna av denna bild,
vi förbehåller oss dock rätten till just detta utförande inkl ill.
Att skapa en film kring temat förebild var en spännande uppgift. Förebild är ett ord som kan rymma mycket. Det blev tydligt vid dagens kursuppgiftsredovisningar. Jag har fått ta del av fyra av mina kurskamraters filmer och det var intressant att se variationsrikedomen. Vad är en förebild? Vem är en förebild? Hur påverkar en förbild oss? Frågorna får oss att gräva i vårt inre och frågorna väcker känslor hos oss. Spännande!
Jag valde att klippa itu ordet förebild i i min film. Före bild. Vad finns före bilden?
Här är min film:
Dagen handlade också mycket om att samtala kring respons på och bedömning av redovisningar av detta slag. Vilka begrepp är användbara? Vilken typ av respons är relevant? Hur kan vi hitta respons- och bedömingsformer som innefattar både innehåll och gestaltning samt formativ bedömning? Med tanke på den starka ställning bild och IT fått i den nya läroplanen så känns detta som en ytterst viktig diskussion.
Jag kan känna att jag inte gör annat än att testa digitala lärresurser just nu. Det ena leder till det andra och det är behoven i undervisningen och, så klart min egen nyfikenhet, som styr. Kul är det också! Det är som att gå i skogen och leta efter svamp. Först ser man bara skog, sedan hittar man en liten svamp och sedan ser man inte annat än svampar (det sägs att det ska vara så att plocka svamp i alla fall, jag brukar aldrig göra det, men det låter som en bra liknelse...). Jag ser digitala lärresurser överallt nu och min lista på resurser att undersöka i mån av tid är lång och ständigt växande.
Det är som en drog - man vill bara ha mer. Precis som med droger får man se upp med negativa bieffekter. För min del har jag märkt att jag behöver hitta sätt att begränsa i min ständiga jakt. Jag kände ett tag att min hälsa var på väg att ta stryk. Jag har insett att jag behöver ta av mina IT-glasögon och lägga dem ordentligt på hyllan under strukturerande former. För mig har helt IT-fria dagar varit en sak som hjälpt. Man får en annan blick för vad som är viktigt.
Här på min blogg har jag skrivit mycket om olika resurser. Jag vill ändå dela med mig av en av mina favorithemsidor när det gäller att använda hemsidor som lärresurs direkt med eleverna.
Det är Fråga chans.nu. Bakom sidan står Lafa - enheten för sexualitet och hälsa - som har till uppgift att förebygga hiv, andra sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter i Stockholms län. Lafa är en förkortning för Landstinget förebygger aids.
Jag har använt sidan i sexualundervisningen med mina mellanstadieelever. Sexualkunskap är ett så viktigt, men ack så pinsamt ämne för många i den här åldern. Några elever håller på att gå sönder av pinsamhetskänslor när man tar upp ämnet. Att använda sidan och låta eleverna två och två undersöka den med hjälp av frågor att leta upp svar på (frågor att skylla det egna nyfikna undersökandet på) och ha efterföljande samtal utifrån frågorna och elevernas egna frågor blev ett bra grepp.
Så här beskrivs sidan på Stockholms läns landstings hemsida:
"Frågachans.nu är en magisk liten värld som inte liknar något annat, den är mer som ett dockskåp eller tittskåp på webben. Alla figurer är klickbara och symboliserar en funktion. Med text och bild förklarar man på ett enkelt och pedagogiskt sätt om vad som kan hända i kroppen, om likheter och skillnader mellan tjejer och killar och om olika sexualiteter."
I Lafas tidning Insikt kan man läsa en artikel om sidan.
Förutom att sidan har ett bra, faktamässigt pålitligt och åldersnivåmässigt välbalanserat innehåll har sidan en riktigt rolig layout. Olika mediaformer samsas i lekfull miljö på ett varierat sätt. En riktig fempoängare.
I onsdags redovisade jag min kursuppgift: Bilden av min verksamhet. I mittförsta inlägg om uppgiftenkan ni läsa om mitt upplägg, mina tankar och mina verdermödor inför presentationen. I mitt förra inlägg kan ni se själva presentationen och läsa en kort reflektion som sammanfattar tankar jag fick från mina kursare på innehållet redovisningen samt några av min egna tankar. Här vill jag reflektektera lite kring tekniken jag använt samt över video som pedagogiskt redskap.
Att försöka fånga "bilden av min verksamhet" var spännande. Att ställa in blicken, smalna av seendet till att se bara en del av detta myller av aktiviteter och göranden som skolan är var utmanande. I mitt planerande fick jag i idéstadiet gång på gång zooma in, smalna av tills jag till slut landade i att titta på en studiedagsaktivitet jag höll i i november. De fascinerande är att man när man smalnar av får syn på hur mycket som ryms i bara en liten del av en verksamhet. Jag kan välja att bli stressad över detta - skolans värld kan upplevas som ett svart hål med galet komplexa samband omöjliga att överblicka och överbrygga.
Jag kan också välja att försöka se det som en möjlighet. I den del jag valde ut fick jag syn på många intressanta delar. Varje kollega jag intervjuade bidrog med tankar som pusselbitar till det gemensamma pussel vi behöver bygga. Att synliggöra dessa tankar, dessa pusselbitar, lyfter mina kollegor och det lyfter upp en bild som vi kan se tillsammans, fortsätta att prata om och ta vidare steg utifrån.
Även om tekniken gjorde att jag faktiskt inte (trots upprepade försök)kunde använda det filmmaterial jag gjorde som jag från början tänkt och trots alla mina nervösa stress-utbrott med anledning av detta, känner jag att video verkligen är ett intressant redskap för pedagogisk dokumentation. Ett intressant verktyg för att fånga och synliggöra tankar samt bearbeta och ta avstamp från dem.
Att lära känna MovieMaker lite närmare var också spännande. Mycket av tekniken kändes logisk och lätt att lära sig. Det jag dock inte lyckades med var att lägga ljud dubbelt, till exempel musik bakom en speakerröst. Det borde väl vara möjligt? Dessutom hade jag problem med att ljudspåren knuffades runt när jag efterredigerade vissa av bilderna. Det skulle vara bra om man kunde "låsa" ljud till vissa positioner. Går det?
I onsdags redovisade jag min kursuppgift: Bilden av min verksamhet. I mitt förra inlägg om uppgiften kan ni läsa om mitt upplägg, mina tankar och mina verdermödor inför presentationen. Här nedan är själva presentationen och här är en kort reflektion som sammanfattar tankar jag fick från mina kursare på innehållet redovisningen samt egna tankar.
Efter filmen pratade vi om att tiden och ämnet lätt kan beskyllas när man är osäker på hur nya verktyg ska användas. Någon påpekade att ett ämne som bedömning av språkutveckling är så tungt och stort att det blir en extra hög tröskel att börja skriva om på en blogg. Det är inget man reflekterar över spontant. Det kan ligga en hel del i det. Det får mig att tänka att anledningen att "blogga tillsammans" som min kollega Caroline uttryckte det blir desto större.
Vi såg att vi behöver ta med våra kollegor i projekt hellre än att servera färdiga lösningar. Min tanke efter vår diskussion är att det skulle vara spännande att bygga upp någon form av nätverksceller med kollegor där man har avsatt tid att träffas och tillsammans undersöka ny teknik kontra undervisning. I varje cell kunde till en början en "vägvisare" - en "IT-modig person" (tack Camilla för begreppet) - finnas, men syftet skulle vara just samlärandet, det vill säga att alla i cellen skulle utsätta sig för att stå inför det okända och att man tillsammans skulle söka hitta pedagogiska lösningar/idéer, testa i sin verksamhet, komma åter till cellen och knåda idén vidare och etcetera... På min skola skulle det vara intressant att denna typ av celler skulle vara blandade med pedagoger från olika arbetslag tror jag...
Någon form av regelbunden in-put till vägvisarna samt tid för vägvisarna att surfa runt och hålla sig ajour med IT-världens möjligheter skulle dock behövas samt avsatt tid för celldeltagarna att prova det man testat i cellen. Nätverksträffar för vägvisare skulle kanske kunna vara aktuellt. Viktigt är nog då att rollen som vägvisarna byts ut, kanske varje år, så att kompetensen sprids. Det känns som om den här idén påminner mycket om ett upplägg någon av mina kursare pratat om... Så mycket nya tankar springer runt och trängs i mitt huvud just nu, jag kommer vagt ihåg... Hjälp mig! Är detta upplägg redan beprövat? Vilka är styrkorna? Finns fallgropar att undvika?
Jag vill tacka min redovisningsgrupp för responsen och jag vill tacka mina kollegor för att ni låter mig dela filmen på nätet.
Som språkambassadör på min skola fick jag i uppdrag att på studiedagarna på höstlovet hålla i en halv dag om Skolverkets diagnosmaterial Nya Språket lyfter. För att kunna använda diagnosmaterialet på ett givande sätt behöver vi pedagoger få ett samförstånd kring vad de olika observationspunkterna innebär i praktiken. Jag klurade på hur jag skulle kunna starta upp ett samlärande kring detta som sedan skulle kunna byggas på samt fungera som resurs. Med mina nya IT-glasögon på blev svaret givet: blogg. I min presentation presenterar jag hur jag gick tillväga samt visar några av mina kollegors tankar kring möjligheter och svårigheter när det gäller användandet av blogg för information och kommunikation pedagoger mellan. Jag ser gärna att vi i gruppen fortsätter att dela våra tankar kring detta. Min plan var att filma intervjuerna. Vid första försöket filmade jag med skolans digitalkamera och fick film med bra bild, men urkasst ljud. Vid andra försöket filmade jag med min egen videokamera och fick ok ljud, men urkass bild. Vid det laget kände jag att jag inte kunde besvära mina kollegor med en omgång filmning till. Jag har därför beslutat att göra ett bildillustrerat radioprogram i MovieMaker. Det har gjort att jag förutom att få träning i användandet av MovieMaker också lärt mig ljudprogrammet Audacity.
Jag planerar visa filmen för de som medverkat och hoppas få ok från dem att lägga ut den nätet inom kort.
Jag har jobbat med filmaffish-kursuppgiften här på morgonen. Det var inte helt lätt. Jag inser att PhotoShop har oändliga möjligheter och jag inser också att jag har väldigt mycket kvar att lära. Jag valde att arbeta med bilder från filmen. Bilderna är från början av ganska dålig kvalitet, men det var kul att kunna använda material från filmen.
Färgerna blev inte riktigt som jag tänkt ser jag nu när jag laddar upp bilden på den här datorn (jag har haft tre parallella datorer under arbetet (en med Måns manualer (=bra, men inte helt lätt för mig att följa så jag har en annan version av PS), en med Elza Dunkels föreläsning och en där jag har PhotoShop inlagt...)). Jag hade också tänkt mig att ha skuggor bakom mina cirklar, men där gick jag bet. Jag har lärt mig mycket och får nöja mig med detta nu...
Här är filmen för er som blir lockade av filmaffischen. Tyvärr blev kvaliten på filmen riktigt urusel (den var inte bra från början, och varför den blev änmer kass här vet jag inte - någon som vet?), men håll tillgodo... Tips! Välj inte "Full screen" - det ser bättre ut om du ser den i "litet" läge.
Här är IKT-enkäten jag planerar testa nästa vecka. Ge gärna respons! Jag planerar publicera urval av resultatet här på bloggen när jag genomfört enkäten.
Klicka på bilden för att se den större och tydligare!
Nu behöver jag slita mig från surfandet och fokusera på kursuppgiften.
Jag har valt ämnet e-mobbning och jag har valt att göra presentationen med hjälp av min nya älskling - verktyget Prezi. Jag ser det som en möjlighet att lära mig verktyget och undersöka vilka möjligheter det har. Jag märker att jag går omkring och tänker i nya lite vridna tankebanor (Prezi går ut på att åskådaren "vrids" åt det ena och det andra hållet och zoomas ut och in efter en planerad "stig"). Vi får se om jag lyckas få till det...
