Inför min första lektion i programmering med elever tittade jag bland annat på code.org-filmen här närmast nedan och tyckte att bilden som målades upp var lite väl käck med äppelkindade amerikanska barn som jublande ropade "Yeah!".
Jag bestämde mig för att skapa ett lärarkonto (det gick supersnabbt med Google-konto) och skapa en "Sektion" det vill säga ett arbetsområde och jag valde att starta med området "Hour of Code". Varje elev fick ett eget konto och att ge eleverna egna konton gick också supersnabbt. Jag bara klistrade in en lista med elevernas förnamn och så hade mina 23 elever var sitt elevkonto och jag kunde skriva ut små lappar där deras kontouppgifter fanns.
Efter allt vanligt lokalt krångel med inloggning och internetuppkoppling kunde eleverna starta med själva arbetet med Hour of Code. Det arbetet gick bara hur bra som helst. Eleverna lärde sig snabbt hur de skulle göra och de kunde hjälpa varandra. Snart började jag se stora likheter med de klassrum som visades i filmen ovan. Eleverna hade inte sett filmen, men de betedde sig precis som i de amerikanska klassrummen. De var exalterade, de samarbetade och de ropade "Yeah!" med armarna upp i luften.
Klassläraren var mycket imponerad över att se elever som i andra sammanhang inte brukar prestera så bra nu ta nya framträdande roller och klara uppgifterna galant.
Den stora fördelen med att skapa elevkonton är att jag och klassläraren kan följa elevernas utveckling på en "Teacher Dashboard". Där kan jag precis se vilka av de 20 momenten eleverna klarat av. Jag kan se om eleven klarat av dem precis som instruktionen utmanade dem till eller om eleven använt onödigt många block (kan tyda på att hen inte uppfattat instruktionen). Klassläraren och jag kunde genom att titta på översikten se elevernas lärstilar och var vi behöver stötta mer.
Redan samma kväll hade översikten ändrats eftersom flera av eleverna hade valt att fortsätta arbetet hemma.
Det känns som en bra start att starta med Hour of code som arbetsområde. Nästa steg skulle kunna bli 20-timmarskursen. Det var bra att starta med att låta eleverna arbeta en och en då alla därigenom fick möjlighet att testa de första grundläggande datalogiska byggstenarna själva. I nästa steg skulle jag vilja att eleverna fick arbeta med par-programmering eftersom de i dialogen därmed kan utvecklas mer i sin förmåga att sätta ord på vad de gör.
Visar inlägg med etikett kod. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kod. Visa alla inlägg
söndag 16 november 2014
fredag 13 december 2013
En timme kod
"Om du kan skapa teknologi, kan du förändra världen", säger en av personerna i trailern för Hour of Code nedan.
Patrik Hallberg tipsade på en Padlet i Digitala skollyftets vecka-7-inspiration om Hour of Code. Hour of Code är en webbplats som vill lära ut kod-skapande på ett roligt sätt.
Nu vet jag vad det är som gjort att jag valt att inte fördjupa mig i just kod. Det är återigen mitt behov av att det ska bli estetiskt tilltalande. Jag tycker att det är så otroligt fult och tråkigt att programmera en sköldpadda att gå i 90 graders vinkel eller att skapa kod för rita en grällt röd cirkel. De första stegen i programmering har aldrig tilltalat mig och inspirerat mig att gå vidare. Learn Code (del i Hour of Code) verkar förpacka kodträningen på ett så pass snyggt sätt att jag kanske skulle kunna ge det en chans till...
Patrik Hallberg tipsade på en Padlet i Digitala skollyftets vecka-7-inspiration om Hour of Code. Hour of Code är en webbplats som vill lära ut kod-skapande på ett roligt sätt.
Nu vet jag vad det är som gjort att jag valt att inte fördjupa mig i just kod. Det är återigen mitt behov av att det ska bli estetiskt tilltalande. Jag tycker att det är så otroligt fult och tråkigt att programmera en sköldpadda att gå i 90 graders vinkel eller att skapa kod för rita en grällt röd cirkel. De första stegen i programmering har aldrig tilltalat mig och inspirerat mig att gå vidare. Learn Code (del i Hour of Code) verkar förpacka kodträningen på ett så pass snyggt sätt att jag kanske skulle kunna ge det en chans till...
Kodkunskaper, en demokratisk rättighet?
Jag har just tagit del av Digiskols sjunde inspiration där Karin Nygårds och Terese Raymonds sprudlande presenterade sitt arbete med kod och digitalkunskap. Karin och Terese har skapat en ideell förening som heter Teacher hack med syfte att skapa en plattform och ett nav för lärare som arbetar med verklig digitalkunskap i skolan för att träffas och dela den kunskapen. Fokus i presentationen var Karins och Tereses arbete med att medvetandegöra elever om programmering och kod. Karin och Terese berättar entusiastiskt om projekt med dansprogrammering och kodlektioner.
Själv har jag bara nosat som ytligast på olika programmeringsverktyg för barn och jag klarar hjälpligt att klistra in och modifiera en enkel kod i ett bloggverktyg. Jag måste erkänna att jag tänkt att det där med att programmera är något som vi vanliga dödliga inte behöver bekymra oss över eftersom det kommer alltmer smidiga digitala verktyg där man kan skapa digitalt utan att behöva kunna programmera.
Karin och Terese säger att kunskap om kod är en nödvändighet. I Storbritanniens nya läroplan finns inskrivet att barn ska lära sig programmera vid fem års ålder, vid sju ska de lära sig cad och avancerad produktionsutrustning och i sjuan ska alla barn kunna minst två programmeringsspråk.
Det får mig att tänka att jag kanske har fel... Kanske är kodspråk-kunskaper en demokratisk rättighet i framtiden?
"Behöver jag lära mig det också?" kommer jag på mig att tänka.
Karin pratar i hangouten om att vi alla har olika läggning när det gäller det digitala. Vi har olika styrkor, olika verktyg passar oss olika bra. Jag tänker att vi också har olika styrkor när det gäller kunskapsområden. Den digitala paletten är så otroligt stor och rymmer så många aspekter. Ingen pedagog kan kunna alla bitar. Det är där det kollegiala lärandet kommer in och tanken om att vi bygger kunskap tillsammans. Min smartaste kollega är mitt nätverk som Krista Moroder säger i Learning How To Ask The Right Questions.
Teacher hack har ambitionen att vara en resurs för digitalundervisning. Sidan är under uppbyggnad och jag ser en stor potential. Karin och Terese är grymma i sina idéer om kodkunskap och säkert även vassa i andra områden gällande digitalkunskap. Jag är rätt så kass på kod, men vass i andra områden i digitalkunskap. Andra pedagoger i landet är vassa på andra delar. Teacher hack skulle kunna vara en plats där vi delar och samlar denna vassa kunskap till en supervass resurs för alla att nyttja.
Här är Karin och Tereses brandtal:
Själv har jag bara nosat som ytligast på olika programmeringsverktyg för barn och jag klarar hjälpligt att klistra in och modifiera en enkel kod i ett bloggverktyg. Jag måste erkänna att jag tänkt att det där med att programmera är något som vi vanliga dödliga inte behöver bekymra oss över eftersom det kommer alltmer smidiga digitala verktyg där man kan skapa digitalt utan att behöva kunna programmera.
Karin och Terese säger att kunskap om kod är en nödvändighet. I Storbritanniens nya läroplan finns inskrivet att barn ska lära sig programmera vid fem års ålder, vid sju ska de lära sig cad och avancerad produktionsutrustning och i sjuan ska alla barn kunna minst två programmeringsspråk.
Det får mig att tänka att jag kanske har fel... Kanske är kodspråk-kunskaper en demokratisk rättighet i framtiden?
"Behöver jag lära mig det också?" kommer jag på mig att tänka.
Karin pratar i hangouten om att vi alla har olika läggning när det gäller det digitala. Vi har olika styrkor, olika verktyg passar oss olika bra. Jag tänker att vi också har olika styrkor när det gäller kunskapsområden. Den digitala paletten är så otroligt stor och rymmer så många aspekter. Ingen pedagog kan kunna alla bitar. Det är där det kollegiala lärandet kommer in och tanken om att vi bygger kunskap tillsammans. Min smartaste kollega är mitt nätverk som Krista Moroder säger i Learning How To Ask The Right Questions.
Teacher hack har ambitionen att vara en resurs för digitalundervisning. Sidan är under uppbyggnad och jag ser en stor potential. Karin och Terese är grymma i sina idéer om kodkunskap och säkert även vassa i andra områden gällande digitalkunskap. Jag är rätt så kass på kod, men vass i andra områden i digitalkunskap. Andra pedagoger i landet är vassa på andra delar. Teacher hack skulle kunna vara en plats där vi delar och samlar denna vassa kunskap till en supervass resurs för alla att nyttja.
Här är Karin och Tereses brandtal:
torsdag 17 februari 2011
Vem får koden?
Kollegan Anna-Lena berättar om ett samtal hon haft med några elever om barns tillgång till koder på nätet. Jag kommer då att tänka på artiklar jag läst i UNT - Uppsala Nya Tidning - för ett par veckor sedan.När jag läste om fallet slog det mig hur utsatt en familj kan vara innan de kommit in i samhället. Med svagt språk och svagt kontaktnät blir det lättare att falla i IT-fällorna...
Jag länkar till dem här, det kan vara en bra länk att ha tillgång till.
UNT: Barnen hyrde film för 20 000
UNT: Telia backar först när UNT granskar fallet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)