Textanalys på bloggen

Vi har pratat om vad en kvalitativ kommentar på en blogg är. Vi har dissekerat texttypen bloggkommentar. Vi har övat tillsammans på exempel. Elevena har fått skriva egna kommentarer och vi har repeterat kriterierna för kvalitativa kommentarer. 

Idag tittade vi på några av de kommentarer som eleverna skrev för två veckor sedan. Eleverna fick titta på sina egna kommentarer och lyfta fram någon eller några av de kriterier för kvalitativa kommentarer som de lyckats få med. Vi kunde hitta en mängd med bra delar i kommentarerna som skrivits.

Vi pratade om att det är helt naturligt och helt ok att inte lyckas få en "fempoängare" (pricka in alla fem kriterierna för kvalitativa kommentarer) när man är nybörjare på att kommentera på blogg. Vi jämförde det med att Zlatan kunde inte göra en bicicleta de allra första gångerna han spelade fotboll på gården där hemma. Det allra mesta man är nybörjare på behöver man öva mycket på innan man blir skicklig. Detsamma gäller för att skriva kommentarer på en blogg.

Elevernas nya kommentar

När vi analyserat kommentarerna kunde vi konstatera att alla kommentarskribenter var på god väg till att bli skickliga bloggkommentatorer. Vi skrev sedan en gemensam ny kommentar till inlägget eftersom eleverna hunnit få nya erfaren heter under de två veckorna som gått och som en ny övning. Här är inlägget och kommentarerna.

Lärandets kvalitet i en föränderlig tid

Det finns en doktorand i digital litteracitet.
Det låter väldigt spännande och lovande. Lisa Adamsson heter doktoranden som arbetar vid Göteborgs universitet. Hon är en av nio akademiker och representanter från skolan som möttes och samtalade kring didaktik, IT och skolans vardag vid Tänk OMs rundabordssatal förra veckan. Hela samtalet finns att ta del av på YouTube. Nedan finns del 2 som jag hunnit lyssna på. Del 1, som jag ska sätta tänderna i så fort jag kan, finns här som länk.
De nio deltagarna vid bordet serverar så mycket intressanta tankar och ställer många intressanta frågor om lärande och om den tid vi lever i. Jag kan varmt rekommendera er att ta del.

Lisa Adamsson talar om att ett område som elever visar sig allt svagare inom, enligt PISA, är att läsa längre och mer komplexa texter. Hon menar på att digitala verktyg med fördel kan användas för att locka fler elever till att bemästra detta.

Ulf Fredriksson (docent, internationell pedagogik, Stockholms universitet) som arbetar med PISA berättar att de i undersökningen ställer frågorna: Vad karaktäriserar en bra läsare? och Vad karaktäriserar en läsare som läser bra digitalt och vad karaktäriserar en läsare som läser bra traditionella texter. De ville i analysen av undersökningen jämföra dessa två grupper, men kom fram till att det inte gick. Det fanns nämligen inte två sådana grupper. De elever som var bra digitala läsare var också bra traditionella läsare. Det var samma elever. Man ville då undersöka vad som karaktäriserade starka respektive svaga läsare överlag. Det man då tycker sig kunna se (analysen är inte klar ännu) är att det som karaktäriserar de starka läsarna är att de läser mer böcker än de svaga. Det som karaktäriserar den svaga gruppen läsare är att de spelar mer dataspel.
Med detta som bakgrund och med Lisa Adamssons undersökning som pekar på att digitala verktyg kan användas för att utveckla läsandet ska det bli spännande att se hur vi kan utveckla lärandet och lärmiljön så att det blir möjligt.

Magiska dosor i fickformat

Med fantastisk träffsäkerhet beskriver ordkonstnären Salman Rushdie nutidsfenomen med en antropologs ögon:

Liksom alla han kände var Luka ägare till ett brett sortiment av dosor med alternativa verkligheter i fickformat och ägnade en stor del av sin fritid åt att lämna sin egen värld och inträda i de rika, färgstarka, musikaliska, utmanande universum som fanns i dosorna, världar i vilka döden var tillfällig (tills man begick för många misstag och den blev permanent) och livet var något man kunde vinna, eller spara ihop till eller bara tilldelas som genom ett under därför att man råkat slå huvudet i rätt tegelsten eller ätit den rätta svampen eller gått genom rätt vattenfall, och man kunde lägga alla liv som ens skicklighet och goda tur kunde ge en på lager. sid 18 ur Luka och livets eld av Salman Rushdie

Lukas mamma Soraya, en kvinna med sunt förnuft och misstro mot teknologi oroar sig över att de magiska dosorna ska fördärva hennes älskade sons hjärna. Lukas far, Rashid, försvarar sonen:

Rashid gav sig inte. ”Titta hur hans händer rör sig över kontrollerna”, sa han. ”I de här världarna hämmas han inte av sin vänsterhänthet. Otroligt nog är han nästan lika skicklig med båda händerna.” Soraya fnös irriterat. ”Har du sett hans handstil?” sa hon. ”Kan hans igelkottar och rörmokare hjälpa till med den? Ska hans pisps och wees ta honom genom skolan? Vilka namn! Låter som nåt man gör på toa eller nåt. sid 19 ur Luka och livets eld av Salman Rushdie

I klippet nedan berättar Rushdie om bakgrunden till boken och pratar om bokens budskap. Boken handlar om relationen mellan far och son, men den kan också, menar Rushdie, sägas handla om fantasivärlden och dess relation till den verkliga världen och hur dessa interagerar med varandra. Kanske har fantasivärlden, den magiska världen, mycket mer påverkan på våra liv än vi tror. Rushdie utmanar med tanken att det mesta som händer i vår värld startar med en fantasi, en tanke. Innan hjulet uppfanns var det någon som tänkte sig ett hjul. Innan internet behöver någon föreställa sig eller kunna fantisera en hyperlänk.

Internationella läskunnighetsdagen

PublicDomain UNESCO

Igår var det den Internationella läskunnighetsdagen, International Literacy Day, utsedd av UNESCO.

Här kan ni läsa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon  hälsning på internationella dagen för läskunnighet.

Larry Ferlazzo, kungen av "The Best"-listor, har på sin blogg en stor samling länkar till webbsidor om literacy. Det är bara att frossa!

by UNRIC.Browse more data visualization.