Storybricks

"Jag tror vi kommer att få en ny generation av berättare som växer upp med spel som har ett speltänk i ryggmärgen. De kommer att tänka interaktivt och icke-linjärt. Jag tror att alla som spelar spel instinktivt känner att det finns möjligheter för ett unikt sätt att berätta som aldrig har funnits tidigare."
så säger dataspelsförfattaren Tommy Tordsson i det intressanta UR-programmet "Nätberättandet" (passa på att se det - det är tillgängligt på URs hemsida till och med den 17 augusti!) som jag berättade om i ett blogginlägg den 21 maj.


Hur och var kan eleverna få öva sig i denna form av berättande? Ett sätt skulle kunna vara att använda sig av Storybricks. Storybricks är fortfarande i beta version (under uppbyggnad) men ger ett lovande intryck. Genom byggklossar kan man bygga upp en icke-linjär och interaktiv historia där figurer har unika egenskaper och reagerar på olika sätt när de interagerar. Man kommer att kunna kopiera och modifiera det andra byggt upp och på så vis lära och utvecklas tillsammans. 


Storybricks är ett MMOG-spel, det vill säga ett Massively Multiplayer Online Game som kan översättas till massiva onlinespel. Det innebär att flera spelare kan mötas i spel som byggs och de digitala berättelserna kan därmed delas.


Sättet att lägga samman byggklossarna är en typ av programmering, något som övar upp logiskt tänkande och förmågan att tänka i flera led. Jag tror att Storybricks skulle kunna vara ett bra verktyg för utvecklandet av berättandet i klassrummet. 


Här förklaras idén lite närmare:



Tack Richard Byrne för tipset! 

Nätberättande

"Datorn och internet har frigjort berättarlusten på ett sätt som för alltid påverkat berättandet och dess former. Att öppna sitt inre, snabbt och utan självcensur, och att göra det tillgängligt för alla det är en stor förändring av berättandet."

Så inleds det mycket innehållsrika och intressanta programmet Nätberättande som är en del i serien Ett evigt berättande från UR. Programmet inleds med ett reportage om att skriva för spel. Tommy Tordsson berättar om hur det är vara författare till ett dataspel. Den största skillnaden är att man som läsare av en interaktiv berättelse kan påverka innehållet. Tommy Tordsson talar om en kommande, helt ny, generation berättare som tänker interaktivt och icke-linjärt.

Programmet tar även upp om fanfiction. Fanfiction är när man skriver en ny berättelse men använder sig av redan existerande karaktärer från till exempel en roman.
"Vi är inne i uppbyggandet av ett stort textuniversum där medierna går i varandra och där berättelserna byter mediala uttryckssätt", säger Christina Ohlin-Scheller, fil dr på Karlstads universitet som forskar om ungas läs- och skrivvanor. Hon pekar på en medskapandekultur i det nya medialandskapet och talar om fanfictionforumen som informella lärandemiljöer där unga lär, stimulerar och uppmuntrar varandra.

Programmet hinner också med att berätta om Sara Rudenmo, lärarstudent i Uppsala (2010), som skriver en bakblogg och som vill använda nätpublicering som ett sätt att utveckla sina elevers skrivande. Och om Hannah Skjöld som berättar genom att skapa film. Hon valde att göra hennes egenfinansierade film "Nasty Old People" tillgänglig för alla genom att lägga ut den på nätet. Det blev ett sätt att få en fantastisk oanad spridning för filmen.



Programmet är tillgängligt till och med 17 aug 2012.

Draw a Stickman, episod 2

Skärmdump från hemsidan Draw a Stickman

Har ni stött på Draw a Stickman? En bedårande liten interaktiv historia där du genom att rita för berättelsen vidare och hjälper till att lösa ett problem. Jag skrev om den sidan här på min blogg i september.

Nu har en ny episod kommit. Det är lika underbar och fantasifullt överraskande.
Jag använder den till mina elevers IT-läxa denna vecka!

Storybirds

En av de allra första första webbsidorna jag skrev upp i min nu gedigna lösenordslista längst bak i min lärarkalender var Storybird.
Jag kommer ihåg att jag testade sidan i början av hösten och kände mig föga imponerad. Storybird går ut på att man använder illustratörers och konstnärers bilder, drar dem in till en boksida och skriver en egen berättelse. Jag blev inte inspirerad alls.

Nu har jag testat verktyget igen, nu tillsammans med elever. Eleverna blev inspirerade och kunde snabbt sätta ihop berättelser. En stor fördel med Storybird är just att det går snabbt, det är enkelt och det är stört omöjligt att göra en ful bok - alla blir nöjda över sitt resultat.
En annan fördel är att sidan är väl anpassad till skolanvändning. Det är lätt att skapa klasser med elevkonton och det är lätt att hantera elevernas arbeten. Här är en länk till en bra instruktionsfilm och här en om hur man skapar klasser och uppdrag.
Ytterligare en bra sak är att man kan bjuda in någon att samarbeta med i berättelsen. Sidan stödjer att man "tar tur" och turas om att skriva några sidor var. Varför inte med sin vänskola i en annan del av världen?

Det som gjorde att jag inte föll för Storybird första gången jag stötte på det var nog att verktyget inte erbjuder någon vidare kreativitet när det gäller bilderna till berättelsen. Du kan inte rita egna bilder och du kan inte laborera med flera bilder på samma sida. Jag måste dock säga att jag är ytterst imponerad av den mängd illustrationer som sidan erbjuder. Att bli inspirerad av någon annans bilder, få använda dem och skriva en egen historia är inte fy skam för kreativiteten det heller. Jag gillar verktyget nu och kommer nog att använda det många gånger till.

Här är en av elevernas berättelser:
Den äventyrliga kaninen Artur on Storybird
Vill ni se fler så klicka här!

Elever lär varandra

Idag har en grupp av våra fyror besökt en 2:a och lärt dem webbprogrammet Storyjumper.

-Ni gör ju redan bättre berättelser än vad vi gjort, utbristen en av fyrorna.

Tvåornas fantasi inspirerar och utmanar fyrorna och fyrornas teknikkunskaper imponerar på tvåorna. Symbios!

Fånga livet!

Se den här bedårande och tankeväckande berättelsen om en son med Asbergers syndrom som intervjuar sin mamma. Den rymmer så mycket livsvisdom:

Q&A from StoryCorps on Vimeo.

Filmen är hämtad från hemsidan StoryCorps. StoryCorps är en amerikansk oberoende organisation som har som mål att samla folks berättelser. En fascinerande målsättning!

Hur fångar vi elevernas berättelser om sina liv?

Tack till IT-mamman för tipset!

StoryJumper

Med programmet StoryJumper får våra elever öva på att bygga berättelser med början, mitten och slut som ska sträcka sig över 16 bildrutor. Det gäller att disponera historien så att det blir en röd berättelsetråd med hinder och lösningar hela vägen.

När jag först studerade programmet tyckte jag att bilderna var grälla och stereotypa. Det kan jag fortfarande tycka, men jag kan inte låta bli att imponeras av variationsrikedomen i det bildgalleri som erbjuds. Webbverktyget StoryJumper får verkligen igång och utvecklar elevernas berättande.



Verktyget är smidigt för eleverna att arbeta med. Det är lätt att skapa ett EDU-konto och lätt att skapa konton för eleverna som de sedan kan arbeta från även hemma. Man behöver starta elevernas användning av StoryJumper i skolan från sitt eget konto. Det kan kännas som en lite väl galen försiktighetsåtgärd...

Vår plan är att eleverna ska göra sina egna berättelser klara och sedan ska de få handleda eleverna i en av våra tvåor i verktyget.


Här är en länk till en bra introduktions- och instruktionsfilm om StoryJumper.

Berättande med PowerPoint

Redan innan skolan startade var de igång. Idag var sista tillfället att slutföra de PowerPoint berättelser vi arbetat med på våra bild-svenska lektioner. Uppgiften var att göra en enkel berättelse med början, mitten och slut med egenritade bilder i PowerPoint.

Vi startade med att jag kort visade hur PowerPoint fungerade och hur man kunde skapa en berättelse. Därefter fick eleverna dra en person, en plats och ett problem och skapa sina egna berättelser på max 6 slides med bilder från ClipArt. Alla grupper klarade att få ihop en berättelse på 60 minuter. De tre nästkommande tillfällena fick de samma uppgift, men den här gången skulle de rita bilderna själva. Eleverna har varit riktigt engagerade och jag tycker att de har haft väldigt roligt samtidigt som jag tror att de lärt sig mycket.

Det blev lite tajt med tid att bara avsätta 3 * 60 minuter till det här arbetet. Ett tillfälle till hade varit utmärkt. Nästa steg var att publicera berättelserna på vår skolblogg - V4:or. Jag planerade att använda Slideshare, men till min besvikelse upptäckte att elevernas specialeffekter och animeringar inte hängde med i inbäddandet på bloggen. Att ladda ner presentationerna till Google Docs och bädda in därifrån gav samma tråkiga resultat.
Efter ytterligare sökande så hamnade jag på pålitliga Ugglemamman och fick tips om Slideboom (beskrivs utförligt på Multimediabyrån). Äntligen fungerade det!

Nu ligger berättelserna på vår blogg. Välkomna att ta del!

Något som eventuellt kan vara negativ med Slideboom är att det på slutet ges ett tillfälle att ge tumme upp och tumme ned. Tumme upp kan vara kul, men tumme ner kan det finnas risker med... Man får vara vaksam.

Mitt liv 2.0 - gluggar till ungdomars internetvärld

Känner ni till projektet Mitt liv 2.0? Det är ett samarbete mellan UR Rum för berättande och Medierådet. Skolungdomar bjöds under 2008 in att berätta digitalt om sitt liv på internet. Filmerna finns publicerade på UR:s hemsida. Läs mer om projektet och titta på filmerna på http://www.ur.se/rfb/mittliv20.htm

Projektet berör mig eftersom ungdomarnas egna röster får stort utrymme. Filmerna öppnas små gluggar i den internetvärld vi vuxna sällan är del av.

Ett skönt exempel är den här filmen av Felix:

"Datorn frigör berättarlusten..."

...det påstås det i UR:s program "Ett eviga berättande: Nätberättandet". Och visst kan man hålla med. Jag kan rekommendera programmet. Det är välgjort och ger en bra och varierad bild av berättande på nätet. Programmet ställer och väcker frågor. En bit in i programmet tas det även upp om nätskrivandets plats i dagens skola.

UR beskriver själva programmet så här:

"Internet har frigjort berättarlusten, dämpat självcensuren hos många och lett till nya former av kollektivt berättande. Vi tar en titt på fan fiction, datorspel, rollspel och film direkt på nätet och möter människor som berättar om nätets möjligheter." 


I samma serie finns fler intressanta program om berättande ur olika aspekter.  På min skolas blogg "Nya språket lyfter på Växthuset" tipsar jag om ett av programmen som handlar om muntligt berättande. Där tipsar jag även om det ursköna nya programmet från UR om muntligt berättande "Kom ketchup!" som riktar sig till skolår 1-3.


Foto av William Hartz

Prezi gör mig lycklig

Nu har jag blivit användare på Prezi.com. Man har möjlighet att bli läraranvändare och får då tillgång till en del extra funktioner. Kolla in den här introduktionsfilmen och ni kommer säkert att bli lika imponerade som jag. Det här kan jag verkligen se många användningsområden för.