IT-hjälpare

Förra veckan blev min IT-lektion med 5A nästan helt tillintetgjord på grund av uppkopplingsproblem. Vi ägnade 25 minuter av vår 50 minuters lektion åt att försöka logga in på skolans nätverk. Vi kunde inte komma in på någon av de 14 datorer vi skulle använda. Man står där med 27 förväntansfulla och ivriga elever som man just peppat igång inför arbetspasset och så kommer man inte in på nätverket, det är ett sådant drygt bakslag. När vi 30 minuter in på lektionen fick konstatera att vi faktiskt inte skulle komma in på någon av elevdatorerna styrde jag om lektionen och vi kunde ägna de sista 20 minuterna åt att gemensamt skriva en kvalitativ kommentar på bloggen. Det blev, trots allt, en bra och givande repetition av ett av de IT-mål vi hade under vårterminen.   

Den här veckan var det 5B:s tur att ha IT-lektion. Den här gången fungerade inloggningarna och vi kunde genomföra lektionen som planerat. Målet med lektionen var att ge tid till att göra klart IT-målen från vårterminen. I våras hamnade vi i det klassiska brist-på-tid-på-grund-av-alla-roliga-special-aktiviteter-dilemmat och när flera inplanerade IT-pass uteblev var det få som hade möjlighet att nå målen. Tillsammans med klasslärarna bestämde vi oss för att ge eleverna tid för att nå målen nu i början av höstterminen. 

Vi har fortfarande väldigt blygt med IT-verktyg hos oss på Växthuset. Den datavagn med 14 bärbara datorer delas av åtta klasser. Det innebär att alla elever inte kan arbeta själv med sina IT-mål på en lektion. För att få den här göra-klart-lektionen att fungera bestämde jag mig för att ta hjälp av eleverna. Jag utsåg ett 10-tal hjälpare bland de elever i varje klass som lyckats bra med målen. I ett brev där jag berömde hur bra de lyckats med målen beskrev jag vilken hjälp jag önskade och bad om deras hjälp. Breven fick de innan IT-lektionen så att de skulle hinna läsa och ta till sig uppdragen i lugn och ro. 

Vid den misslycka lektionen förra veckan i 5A var det just hjälparna som var allra mest besvikna. Besvikna över att inte fått ta sig an sitt uppdrag. 

De leenden och den blick av entusiasm jag fick från de fantastiska hjälpare jag hade på lektionen igår var oslagbar. Hjälparna hade i uppdrag att hjälpa och stötta de klasskompisar som ännu inte nått målen. Detta gjorde de med stor bravur och hjälpen togs emot tacksamt. Jag kan säga att jag hade aldrig klarat av att hålla den lektionen själv och eleverna hade aldrig kommit så långt i att nå målen om jag inte haft mina hjälpare. Det suveräna i kråksången är att jag är övertygad om att även hjälparna själva har vunnit mycket på den här designen av lektionen. Hjälparna har fått repetera de mål de varit hjälpare i genom att just hjälpa. När vi hjälper ställs kunskapen ofta på sin spets. Vi tvingas sätta ord på görandet och formulera kunskapen så att mottagaren förstår. När lärandet blir kommunikation förstärks och fördjupas kunskapen. Förutom denna vinst fick hjälparna träna sig i ledarskap och deras självförtroende stärktes.    

   

Av med locket!

En djupsinnig och lättsam stå-up om IT, unga och skola. Till exempel om att "levla upp" gröten vid frukosten och att välja vilken StarWars-gubbe man vill vara. Invenventera locken! Tänkvärt och intressant.


Vår Bästa Tid Är Nu. Micke Gunnarsson from Istudios Filmproduktion on Vimeo.

Tack Camilla för tipset!

IT eller IKT?

Vad är det egentligen för skillnad mellan IT och IKT? Jag kom fram till att skillnaden är en murbräcka för murarna runt vår skola. Det fick mig att byta namn på min blogg.

"IT står för informationsteknik eller informationsteknoligi" skriver Ulf Jämteruds i förordet till boken Digital kompetens i undervisningen - handbok för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen. Vidare skriver han:

"Under 1990-talet lanserades begreppet IKT, där K:et står för kommunikation. Med begreppet IKT ville man poängtera att den moderna digitala tekniken inte bara handlar om att söka och ta emot information utan att det också i mycket hög grad handlar om kommunikation." 

Patrik Svensson skriver i sin bok Språkbildning i en digital värld - informationsteknik, kommunikation och lärande:

"Man kan kanske hävda att kommunikationsaspekten av den nya tekniken framträder tydligare med denna benämning /IKT/ men samtidligt kan informationsteknik som term utan tvivel sägas inkludera kommunikation likaväl som information. Som språkvetare känner till är inte ett ords eller en terms betydelse alltid direkt kopplat till den bokstavliga eller ursprungliga betydelsen av ord. Därför ät det i mina ögon oproblematiskt att använda informationsteknik för att prata om teknik som har ett mer kommunikativt och pedagogiskt syfte."

Ulf Jämterud menar att begreppet IKT använts främst i undervisnings- och utbildningssammanhang men att det funnits en en strävan att sprida användningen av termen. Han skriver:

"Efter ett drygt decennium tvingas man dock konstatera att denna lovvärda strävan har misslyckats. IKT är och förblir ett skolbegrepp - de flesta utanför skolans värld har sällan eller aldrig hört talas om det. Därmed upplever jag IKT-begreppet som en belastning snarare än en tillgång."

Elza Dunkels tar i sin bok Vad gör unga på nätet? upp en ytterligare ett begrepp som kan användas för att som hon skriver "markera att nätet är mer än bara en arena för att sända och motta information", nämligen interaktionsteknik. Ett begrepp hon menar numera används alltmer. "En stor fördel med uttrycket är att det kan förkortas IT, vilket blir enklare att säga och enklare att begripa", skriver hon.

Med ovanstående kloka nättänkares samlade observationer och reflektioner över termerna IT och IKT kan jag se tydligare. Nya begrepp och termer är inga totala sanningar huggna i sten. Det är mer som små babysar. Det är omöjligt att veta vem en baby är eller vem han/hon kommer att vara om 15 år. Tid, kultur och omständigheter formar oss som människor och detsamma tycks gälla begrepp och termer. Nu när IT har vuxit på sig så kan vi se, om vi inte sett det tidigare, att begreppets "personlighet" även kan rymma kommunikation. Ulf Jämterud skriver:

"Det har också hävdats att själva tanken bakom begreppet /IKT/ är felaktig, eftersom IT alltid har innefattat tekniker för kommunikation och inte enbart en envägsförmedling av information."

Det främsta skälet till att välja begreppet IT framför IKT anser jag är att markera att skolan är en del av övriga samhället och inte en egen bubbla med egen verklighet med egna begrepp. IT kan vara en viktig murbräcka när det gäller att riva de murar som omgärdar skolan och i många falla skiljer skolan från samhället som skolan syftar till att göra eleverna delaktiga i och förbereda eleverna för. Jag väljer att använda begreppet IT.

En annan fördel med det valet är att man kan göra massor av roliga slogans, till exempel som IT-gymnastiet i Uppsala "We love IT!".

Jag ska se om jag kan ändra namnet på min blogg...

"Skapar en väldig nyfikenhet"

...säger Marie Andersson om att använda bloggen i undervisningen i detta klipp från Lärarnas Nyheter på Skolforum i år. Hon berättar i filmen om bokbloggen Detektiven Emil och vi som hon driver tillsammans med sina elever på Gotland. Tack Joachim Thornström för tipset!


Bloggen i undervisningen from Lärarnas Nyheter on Vimeo.

Bloggen möter undervisningen

När jag letade efter Liza Greczaniks nya bok Elever online i vår bibliotekskatalog (den fanns inte inköpt, men jag har lagt in ett önskemål om att den ska köpas in och de brukar vara på hugget) fick jag syn på boken Bloggen möter undervisningen. Jag har läst halvvägs och kan konstatera att boken ger bra tankar, tips och idéer på hur bloggen kan användas i undervisningen. 


Liza skriver i inledningen:
"Jag har genom bloggandet fått träna mig i att formulera åsikter och tankar på kort tid. Detta har varit en utmaning eftersom jag tidigare har förknippat snabbt komponerade texter med halvmesyrer. Genom bloggen tränar jag mig i att ta steget "ut på papperet". För många som drabbas av kval inför att skriva handlar det om att ta sig förbi gränsen mellan att sätta fingrarna på tangentbordet och att börja skriva. Vissa tycker att detta steg är lätt att ta medan det är väldigt tungt för andra. Jag tror att bloggen kan vara ett suveränt hjälpmedel i detta sammanhang eftersom den skrivträning som klommer med bloggen bidrar till att eventuella prestationskrav inför textskapande sänks."


Något längre fram skriver hon:
"Bloggen är på många sätt en informationskanal i demokratins tjänst. I samband med bloggrevolutionen vill plötsligt alla och envar göra sina röster hörda på webben och starta debatter i olika ämnen. Aldrig har det varit så populärt att tycka till i olika frågor som nu."


...och längre fram:
"Med makt över språket kan de /eleverna/ stå upp för sina idéer, argumentera för det de tror på och på det sättet uppnå många av sina mål. En av bloggens största styrkor är att den är språkutvecklande - både för skribenten och för dennes läsare. Bloggen uppmuntrar till kommunikation, diskussion och reflektion."


Läsvärt och inspirerande!

"It är viktig i framtidens skola"

...så börjar Skolverkets sensaste nyhetsbrev denna gång har temat it i skolan. Det känns som att jag går den här kursen vid just rätt tillfälle. Är det någon som vill anställa mig som it-inspiratör? Jag är sprängfylld med idéer och visioner!

< Klicka på bilden för att komma till nyhetsbrevet.

Här är några klipp ur nyhetsbrevet. Först från den första artikeln It är viktig i framtidens skola:
"Den nya skollagen slår fast att alla elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.
– Detta är en likvärdighetsfråga. Alla måste ges samma grundförutsättningar, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket."

"– Hemmet och fritiden är arenor där unga bygger upp viktiga delar av sin digitala kompetens. Men det går inte att utgå ifrån att de lär sig alla digitala färdigheter de behöver på egen hand, säger Peter Karlberg."


"– Lärare och elever måste ha tillgång till digital teknik. Tillgång skapar dock inte automatiskt ett avsett lärande, men om inte tekniken finns tillgänglig är det förstås omöjligt, säger Peter Karlberg."


"– Du skulle aldrig låta någon annan använda din tandborste och på samma sätt ska du resonera kring dina lösenord, säger Kristina Alexanderson." i artikeln Elever behöver kunskap om källkritik.

Internetcases

Jag har blivit överrumplad av en hetsig förkylning och missade därför tyvärr dagens kurstillfälle...

Nu när orken börjar komma tillbaka passade jag på att flytta lite papper på mitt skrivbord och fick då syn på ett utklipp från Lärarnas tidning nr 15/09 med ett tips om blogg om unga och Internet. Bloggen heter Unga & Internet och är skapad av Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund tillsammans med stiftelsen .SE och Internetfonden. Där finns tio elevcases med kommentarer som kan vara riktigt bra att använda i diskussioner på skolan med kollegor.
Många av cases-erna tar upp problem med högstadieelever som huvudpersoner. Mycket skulle dock kunna hända även med yngre barn. Jag skulle önska liknande cases med exempel från yngre barns värld, med yngre barn som huvudrollsinnehavare. Är det någon som vet var man kan hitta det?

Artikel i Metro idag: "Skolan måste ut på nätat"

Min man kom just hem med tidningen Metro där det idag finns en artikel om skolans användning av internet. Min väl citerade Christine från mitt tidiger inlägg idag intervjuas i artikeln. Jag kunde tyvärr inte hitta den digitalt, men kan ta med den manuellt till nästa träff.

Ett citat: "Många lärare ser fortfarande datorer som något som banen slösar bort sin tid på, med chattande och dataspelande. Men då ser de inte hela bilden." Christina Löfving, IT-pedagog