I tisdags kände jag mig som en kass, opedagogisk och forcerad lärare. Stress kan plocka fram det sämsta hos en som pedagog. Så här i efterhand kan jag undra varför man utsätter sig (och elever) för sådana situationer. Man skulle kunna tycka att man efter 15 år som pedagog skulle kunna förutse problem och hitta alternativa lösningar i förväg...
Icket...
En pedagog av min typ, med en envis och enveten nyfikenhet och ett evigt ohämmat experimentbehov, tycks fördömd att springa blind in i ormgropar...
Hur som helst lyckades alla till slut logga in och kunde känna på programmet (StoryJumper, kan rekommenderas!) lite innan lektionens slut. En frätande och tärande stresskänsla satt dock kvar och rubbade hela dagen...I fredags däremot kände jag mig som världens vassaste lärare. Allt flöt på, allt tekniskt fungerade och eleverna var aktiva och delaktiga. Det roligaste var att några elever spelade in en Jing om hur man kan hitta bilder på nätet som man få använda och hur man skriver källan. Den elev som hade preliminär-spelat-in Jing i måndags kunde handleda och allt gick som en dans trots det svåra ämnet.
Här kan ni se den fantastiska Jingen av Blondie.
Snacka om kompetenta elever! Det gör en riktigt lycklig som pedagog!
Svår fråga... Klart du är vassast!!!
SvaraRadera