Idag har jag arbetat med en kursuppgift till min lärarlyftkurs för Trä och metalslöjdlärare. Vår uppgift var att intervjua elever och fråga hur de uppfattar de fyra långsiktiga målen i slöjden. Jag valde att spela in intervjun med ett fickminne. Jag ville sedan gärna skriva om detta på min slöjdblogg - slöjdpedagogen - och göra det möjligt att lyssna på ljudklippet där.
Det visade sig inte vara helt lätt. Bilder och film kan man lätt infoga i en Bloggerblogg, men ljud är like krångligare.
Först fick jag konvertera min fil från WMA till MP3 med hjälp av Media.io.
Sedan fick jag skapa ett konto på Internet Archives (som föreslås i filmen ovan) och ladda upp min fil där. Där blev jag positivt överraskad av att man erbjuds licensiera sin fil med en Creative Commons licens. På Internet Archives får man en URL till sin fil.
Jag kunde inte få det att fungera med den kod som killen i filmen föreslog så jag fick leta rätt på en annan. På Blogger Buster fick jag hjälp.
Haiku Deck är ett trevligt presentationsprogram för iPad. Det är inte bara trevligt, det är också riktigt bra av speciellt två anledningar:
1. Man kan bara skriva en begränsad mängd text på varje sida. Det gör att man slipper tråkiga textfyllda presentationssidor som presentatören läser innantill. Presentatören utmanas tänka ut nyckelord som hen sedan får prata fritt runt. Verktyget erbjuder fem gratis teman (fler finns för en kostnad) med snygg och läsvänlig layout. Möjligheterna att justera layouten är ytterst begränsad, trist kanske man tycker först, men jag tycker att det kan vara bra eftersom det ger enkla, tydliga och snygga presentationer för alla oavsett vana av att använda det estetiska ögat.
2. Bilderna har alla Creative Commons licens med automatiskt attribution. Det är nästan för bra för att vara sant! Det du skriver in som text blir klickbara sökord i verktygets bildsökmotor. Du kan även ladda upp egna bilder. När du spelar din presentation finns en liten Creative Commons symbollängst ner (i vissa visningslägen finns den på annat håll i bilden...). Klickar man på den får man fram upphovsmannen och källan och kan klicka sig vidare till var bilden kommer ifrån. Riktigt smidigt och föredömligt:)
Jag skulle gärna använda detta verktyg med elever och ge dem i uppgift att göra en enkel presentation kring något aktuellt. Som förberedelse skulle jag vilja prata med eleverna om bilders budskap och om bildsymbolik. Det skulle kunna bli en uppgift där eleverna får utmana sin förmåga att berätta med bild och ord där bild och ord är jämbördiga. Inte bara använda bild som en dekoration av en text som tyvärr många gånger är ett dike vi hamnar i inom skolan.
Mitt första försök gjorde jag på temat slöjdens fyra långsiktiga mål:
Jag har förmånen att få träffa våra två fyror och ha IT-lektion med dem. Varannan vecka med ena och varannan med andra.
De här klasserna har inte arbetat speciellt mycket med IT tidigare. Jag startade upp med att prata om hur man kan vara säker på nätet. För två årsedan startade jag min egen fyras IT-arbete på samma sätt och jag kunde nu återanvända det upplägg jag hade då. Allt finns dokumenterat på den blogg vi då hade, V4:or, och det inlägg jag använde på den lektion jag då hade - Att publicera på nätet. Jag behövde länka om fyra av de fem filmer jag använde. Länkar är en färskvara och man bör alltid kolla att länkar fortfarande fungerar om man vill återanvända gamla lektions-blogg-inlägg.
De fem filmerna i inlägget är verkligen bra som diskussionsunderlag. Speciellt bra är de två norska filmerna tycker jag. De tar på kort tid (lite drygt en minut) upp viktiga aspekter av webbpublicering med hög igenkänningsfaktor på ett tydligt sätt. Jag märker på eleverna att de situationerna i filmerna är nära dem - det skulle kunna hända dem eller deras vänner.
Efter filmerna får eleverna läsa två artiklar från KP och diskutera i grupp. Några grupper läser en artikel och några den andra. Efter det får de som läst den ena artikeln berätta om artikeln och vad de samtalat om för övriga.
Vid lektionstillfället därpå repeterar vi vad vi pratat om förra gången. Efter det presenterar jag idén om att de ska få ha en skolblogg. Vi tittar på olika skolbloggar och undersöker hur de kan se ut. Vi pratar om vad som är en bra layout och om vad som är en bra logo. Sedan får eleverna rita förslag på bakgrund och logo till sin blogg.
Ena fyran sitter på borden när de samarbetar.
Andra fyran sitter under:)
Här produceras förslag till bakgrund och logo till bloggen
Med fantastisk träffsäkerhet beskriver ordkonstnären Salman Rushdie nutidsfenomen med en antropologs ögon:
Liksom alla han kände var Luka ägare till ett brett sortiment av dosor med alternativa verkligheter i fickformat och ägnade en stor del av sin fritid åt att lämna sin egen värld och inträda i de rika, färgstarka, musikaliska, utmanande universum som fanns i dosorna, världar i vilka döden var tillfällig (tills man begick för många misstag och den blev permanent) och livet var något man kunde vinna, eller spara ihop till eller bara tilldelas som genom ett under därför att man råkat slå huvudet i rätt tegelsten eller ätit den rätta svampen eller gått genom rätt vattenfall, och man kunde lägga alla liv som ens skicklighet och goda tur kunde ge en på lager. sid 18 ur Luka och livets eld av Salman Rushdie
Lukas mamma Soraya, en kvinna med sunt förnuft och misstro mot teknologi oroar sig över att de magiska dosorna ska fördärva hennes älskade sons hjärna. Lukas far, Rashid, försvarar sonen:
Rashid gav sig inte. ”Titta hur hans händer rör sig över kontrollerna”, sa han. ”I de här världarna hämmas han inte av sin vänsterhänthet. Otroligt nog är han nästan lika skicklig med båda händerna.” Soraya fnös irriterat. ”Har du sett hans handstil?” sa hon. ”Kan hans igelkottar och rörmokare hjälpa till med den? Ska hans pisps och wees ta honom genom skolan? Vilka namn! Låter som nåt man gör på toa eller nåt. sid 19 ur Luka och livets eld av Salman Rushdie
I klippet nedan berättar Rushdie om bakgrunden till boken och pratar om bokens budskap. Boken handlar om relationen mellan far och son, men den kan också, menar Rushdie, sägas handla om fantasivärlden och dess relation till den verkliga världen och hur dessa interagerar med varandra. Kanske har fantasivärlden, den magiska världen, mycket mer påverkan på våra liv än vi tror. Rushdie utmanar med tanken att det mesta som händer i vår värld startar med en fantasi, en tanke. Innan hjulet uppfanns var det någon som tänkte sig ett hjul. Innan internet behöver någon föreställa sig eller kunna fantisera en hyperlänk.
Jag gillar inte belöningssystem i helklass. Visst, jag vet att de kan ha positiv effekt, men de kan aldrig vara rättvisa och jag kan aldrig veta hur de egentligen påverkar den enskilda eleven.
Det har hänt att jag tagit över klasser som haft pågående belöningssystem som jag fått "ärva" och förvalta eller om möjligt avveckla efter bästa förmåga. Inte sällan har klasser tagit upp på klassråd att de önskar belöningssystem i klassen. Ofta är det för att de tycker att det varit för pratigt på lektionerna och de tänker att ett belöningssystem skulle kunna göra situationen bättre. Det kan också vara för att de hemskt gärna vill ha glass och glass har varit den belöning de tidigare fått i ett tidigare belöningssystem.
Min ovilja till att använda belöningssystem i helklass har sin grund i min tro på att barn alltid vill göra sitt bästa efter sina förutsättningar. Barn i samma klass/grupp har många gånger väldigt olika förutsättningar och ett gemensamt belöningssystem i helklass riskerar då bli väldigt orättvist och kan bli otrevligt utpekande.
Ofta gör, för tillfället opåverkbara, omständigheter kring barnet att barnet har svårt att bete sig annorlunda och vi runt om har inte möjlighet att göra mer än vi gör för tillfället. I bästa fall kan systemet inspirera till bättre beteende, men i värsta fall kan systemet peka ut och stigmatisera.
Belöningssystem för enskilda elever, där det är tydligt vad man bedömer och varför man gör det och där poängen är öppna enbart för berörda, kan däremot vara både motiverat och effektivt.
Jag hittade webbresursen Class DoJo som är tänk att hjälpa dig som pedagog att hålla reda på ett belöninsgsystem.
I Class DoJo verkar tanken vara att klassöversikten ska vara synlig för alla under lektionpasset via klassens Smartboard eller projektor. Läraren ska gå runt och dela ut positiva poäng eller negativa. Ett litet ljud ska göra eleverna uppmärksamma för hur poängen förändras och de kan också se poängställningen på projektionen. Det här känns väldigt främmande för svensk skola och den värdegrund den vilar på. Jag hoppas att jag inte genom det här inlägget inspirerar någon att använda verktyget på det sättet.
Class DoJo skulle dock kunna användas till ett belöningssytem för enskilda elever. Den roliga och tydliga layouten skulle kunna inspirera elever och det smidiga och trevliga upplägget av sidan verkar kunna hjälpa pedagogen att hålla reda på allt och också kommunicera resultatet till till exempel föräldrar. Jag skulle dock rekommendera att man enbart håller sig till de positiva poängen (kom in i tid till lektion istället för kom försent).
Sedan fick jag skapa ett konto på Internet Archives (som föreslås i filmen ovan) och ladda upp min fil där. Där blev jag positivt överraskad av att man erbjuds licensiera sin fil med en Creative Commons licens. På Internet Archives får man en URL till sin fil.
2. Bilderna har alla Creative Commons licens med automatiskt attribution. Det är nästan för bra för att vara sant! Det du skriver in som text blir klickbara sökord i verktygets bildsökmotor. Du kan även ladda upp egna bilder. När du spelar din presentation finns en liten Creative Commons symbollängst ner (i vissa visningslägen finns den på annat håll i bilden...). Klickar man på den får man fram upphovsmannen och källan och kan klicka sig vidare till var bilden kommer ifrån. Riktigt smidigt och föredömligt:)
