tisdag 31 januari 2012

Sökis


Sökis.se är en söksida med Google som sökbas, men med en massa filter för att göra den säker för barn och unga att använda. På sidan finns även tips på hur man surfas säker (hämtat från KP-webben) och länkar till organisationer som arbetar för barn som till exempel BRIS och Rädda Barnen.

Det här kan vara en bra sida att använda när de yngre barnen ska söka efter information. Så snart det är möjligt tycker jag dock att man bör lära barn hur man söker med "vanliga" sökmotorer och hjälpa dem att bygga in filter inombords.

Hur jag än klickar runt och söker runt kan jag inte hitta vem som står bakom sidan. Vem har gjort den?
"Sökis.se drivs med visionen att kunna erbjuda barn och ungdomar ett säkert och tryggt alternativ för att söka information på internet" (citatet är här rättat från stavfel), men vem som har den visionen framgår inte. 

Jag tycker att Sökis verkar vara ett intressant initiativ, men jag önskar sidan korrekturläst och jag skulle önska att denna okända skapare ger sig till känna. Men en okänd skapare börjar man fundera över vilka filter som är inlagda... Vad censureras bort?
Om jag ska vara sådär fröken-petig så skulle jag också önska att kunskap och nyfikenhet synliggjordes på sidan istället för hur många dagar det är kvar till julafton och sommarlov. Om antal dagar till jullov annonseras kanske även antal dagar till Eid al-fitr och Holi borde visas...

torsdag 26 januari 2012

Uggletips

Ugglemamman har varit en stor inspiratör för mig. Jag stötte på hennes blogg och hennes You Tube kanal när jag började pedagogblogga och därifrån har jag fått massor med idéer och tips och mängder med inspiration.

Jag blev väldigt glad när jag upptäckte att hon i sin webbföreläsning IT i förskolan valt att rekommendera den resurssida - Drivbänken - som  min kollega Anna-Lena Ekstrand och jag byggt upp och driver i vårt fortbildande av kollegor. Kul!

måndag 23 januari 2012

Nu pratar vår skolblogg!

Eleverna hade tankar och idéer på hur vi kan förbättra vår skolblogg V5:or. Läs mer i detta inlägg. En idé var att kunna få texten uppläst. Det var lättare att fixa än jag först trodde. Och gratis!
Vi använder oss av WebReader av ReadSpeaker.



En annan idé var att kunna få sidan översatt. Detta var också lätt fixat. På Google translates hemsida kunde man hämta en html-kod och klistra in i en html-gadget. Det är riktigt kul att se hela bloggen översatt till till exempel arabiska. Jag vet inte hur bra översättningen är. Man behöver nog vara medveten om att det kan bli en del knas-översättningar, men jag tänker att det trots det kan vara till bra hjälp för de som har ett starkare hemspråk än svenskan.
När man fipplade runt bland olika språk och kom tillbaka till svenska hade svenskan blivit lite rörig och knas-formulerad. Genom att uppdatera sidan får man dock tillbaka ursprungstexten.

Ytterligare ett önskemål var att kunna få sidan att skifta beroende på vilket väder det är ute och beroende vilken tid på dygnet det är. Att få hela sidan att skifta har vi inte kunnat fixa, men vi har infogat en widget från Widgetbox som visar väder och ändrar sig efter vilken tid det är. Det blev fint!


Allt går

"Vet du hur man gör en scrollbox?", frågar en elev häromdagen.

Några av mina elever skapar bloggar i grupp för att nå sina IUP-mål. Nu vill de göra presentationer av sig själva på sina om-sidor. Inspirationen hämtar en elev på sidan GoSupermodel.

"Det går", svarar jag och berättar om hur man kan leta rätt på htmlkoder och klistra in.
"Jag skulle vilja ha en scrollbox mitt i min bild, går det?"
"Tja, det går nog, men jag vet inte hur man gör, jag har aldrig provat. Det kan nog vara lite krångligt..." , svarar jag lite tvekande.

Eleven visar mig förebilden för vad hon vill göra. Det är en profilbild på GoSupermodel - en pastellig bild med en scrollbox där informationen om personen finns. Det är så eleven fill att det ska se ut, men hon vill ha en egen bild. Eleven har kontaktat personen som gjort bilden och frågat hur man gör, men på GoSupermodel vill varje användare ha en unik, snygg profilperesentation, så där fick hon nobben.
"Ni kan ju alltid försöka", säger jag, går vidare för att hjälpa andra och har, måste jag erkänna, inga större förväntningar på att de ska hitta en lösning.

När jag kommer tillbaka en kvart senare har de fixat det - en scrollbox i en bild! Visst blir man imponerad!
Jag är glad att jag inte sa att det inte går och jag är glad att jag har enträgna elever!

söndag 22 januari 2012

Öka ordkunskapen med Quizlet

av Tidde, CC (by-nc-nd), länka till V5:ors omsida
Ord är nycklar till kunskap. Om man inte vet vad ord betyder är det svårt att förstå en text eller en diskussion. När man får kunskap om orden låser det upp kunskapen och man kan förstå och bli delaktig på ett annat sätt. På så sätt blir ordkunskap ett sätt att skapa sig en röst, bygga sitt självförtroende och bli delaktig i sin omvärld.

Jag har länge letat efter en webbplats där man kan skapa ordkort med svenska ord och ordförklaringar. På flera av de sidor som finns kan man inte använda å, ä och ö och man kan behöva ha inloggning för att komma åt korten.

Nu har jag hittat Quizlet. När det gäller ordkunskapsträning uppfyller Quizlet faktiskt alla de önskningar jag haft + lite till. På Quizlet kan jag lätt skapa och redigera ordkorts-buntar. Man även välja att infoga bilder. Jag kan bädda in ordkorts-bunten på vår skolblogg och där kan eleverna träna med korten på olika sätt. De kan även välja att få orden och förklaringarna upplästa med talsyntes (där var den del av +:et!). Om de vill kan de gå till Quizlets hemsida (utan att behöva logga in, sidan innehåller dock reklam (-)) via en länk och hitta fler sätt att träna samt hitta information om hur de kan få ordkorten i sin mobiltelefon (en till del av +:et). De kan om de vill skapa ett gratis konto (behöver förälders tillstånd om de är under 13 år) där de kan föra loggbok och statistik över sin träning.
På webbplatsen kan jag anpassa och skriva ut ett test på de aktuella orden samt facit (+). På webbsidan kan man även välja att skriva ut ordkorten om man skulle vilja det.

Vi ska använda Quizlet i vår som en ordläxa med våra 5:or varannan vecka med ord som vi stöter på och samlar på oss i undervisningen. Via vår skolblogg V5:or kan man ta sig till vår ordsida - V5:ors ord. Där lägger vi ut ordkortsbuntar med aktuella ord och där kan eleverna träna.

Här är instruktionsfilmer jag gjort till eleverna:




söndag 15 januari 2012

Photo Pin

Visst kan man lära sina elever att hämta Creative Commons bilder på nätet och visst kan man (om man verkligen ligger i) lära dem hur man skriver en korrekt källhänvisning med länkar och allt. Det går. Men det är faktiskt ganska krångligt. Min erfarenhet är att man lätt tappar en merpart av eleverna när de ska skriva källan. Man får vara glad om de får till antingen fotografens namn eller licensen. Det är inte direkt svårt, eleverna kan klara av det, men det är bara så många steg att komma ihåg att många elever till slut inte riktigt tycker att det är värt jobbet.

Skärmdump från www.photopin.com 
Photo Pin gör jobbet år oss. Photo Pin låter dig söka bland Flickrs Creative Commens bilder och ger dig en färdig HTML kod att bara kopiera och klistra in och så, vips, så har du en korrekt källhänvisning med länkar och allt. Hur lätt som helst!

The Blue Bird

Illustrera en dikt med en animering. Bra idé att ta med sig till klassrummet :)

Se detta blogginlägg för att ta del av dikten och vem som ligger bakom.

fredag 13 januari 2012

"galet hur långsamt det gått..."

Old tools and spanners by Ian Britton, FreePhoto,
CC (by-nc-nd)
...säger Elza Dunkels om IT-utvecklingen i skolan i "Röster om IKT och lärande" på UR:s nya sida Didaktikens verktyg - om att lära och undervisa multimodalt. Det är korta klipp där forskare, lärare och rektorer uttalar sig om dagens situation i skolorna samt aktuell forskning. Intressant!

Hela sidan Didaktikens verktyg verkar vara en guldgruva!

Lager på lager

En del använder PhotoShop för att bygga bilder med lager på lager.
Andra använder pakettejp...
Grymt imponerande!

tisdag 10 januari 2012

Varför pedagogblogga?

Varför bloggar jag?

Den frågan har jag ställt mig flera gånger. Ofta svarar jag mig själv att jag gör det för min egen skull, för att jag behöver en plats att spara alla bra pedagogiska redskap jag stöter på under min nyfikna irrfärd på nätets pedagogiska färdvatten. Jag har också märkt att jag hjälper mig själv att tänka när jag tvingar mig själv att reflektera och formulera mig i mina inlägg.

Räcker det?

Skärmdump av widgeten Feedjit
Ja, länge har jag tyckt att det räcker. Under min lärarlyftskurs under förra läsåret tyckte jag verkligen att det räckte och det var mycket tack vara de glada tillrop jag fick i form av kommentarer från mina kursare. Jag kan bli barnsligt glad över den enklaste kommentar. Det är intressant - bloggen och kommentarerna synliggör  responsens vikt i skrivprocessen.

Nu, utan mitt lärarlyfts-sammanhang har kommentarerna på min blogg börjat bli väldigt få. Knappt några alls faktiskt. Lite trist har tyckt och jag har funderat över om min blogg kan vara till någon nytta för någon annan än mig själv... Jag har fått erkänna för mig själv att det faktiskt spelar en viss roll för mig. Och jag har funderat över om det verkligen är någon vits att fortsätta blogga offentligt.

Nu behöver jag inte fundera längre. Jag har lagt till widgeten Feedjit - en applikation som berättar när någon besökt min sida och var de var när de besökte den. Jag vet nu att jag bara det senaste dygnet haft besökare från Berlin, Sundsvall, Groningen i Nederländerna och Borås. Det känns riktigt kul!

Helst skulle jag vilja ha en dialog i form av kommentarer, men i väntan/i brist på det håller jag tillgodo med vetskapen att jag har läsare både här och där.

måndag 9 januari 2012

Gooru - att lära i samspel

Gooru har ambitionen att göra kvalitativ undervisning tillgänglig och gratis. Elever kan söka och lära och pedagoger kan söka och undervisa med hjälp av Gooru. Det är en inspirerande tanke!

lördag 7 januari 2012

Att syna en fådd häst

av cindy47452, CC (by-nc-sa), Flickr.com 
Min stads lokaltidning, UNT, publicerade i onsdags en krönika, "Fånigt ställa krav på gratistjänst", där skribenten skriver om den ökade reklamen på Facebooks ssamt dess nya grepp "Timeline" som sägs ge annonsörerna bättre möjligheter att ge dig specialanpassad reklam.

"Om jag nu väljer att använda gratistjänsten Facebook, bör jag då inte också acceptera den reklam som följer i dess fotspår? Ställer jag inte upp på det tycker jag faktiskt att det enda ärliga är att radera kontot." skriver Daniel Åberg. 


Visst kan det vara ett alternativ, men jag håller inte med om att man inte kan ställa krav på gratistjänster som Facebook. Kan det verkligen räknas som en gratistjänst om de tjänar multum på  reklam (och snart kommer att börsnoteras)? Utan oss användare skulle de inte kunna finnas - klart att i ska ställa krav! Visst borde man kunna ställa krav utan att behöva bojkotta totalt? Frågan är bara hur?
Att komma i kontakt med Facebook verkar visserligen svårt. Se denna artikel i GP från mars 2011. Är det någon som har förslag på andra sätt?

Pedagogen och nätet

Under hösten har jag läst IKT B (Information- och kommunikationsteknik, B-kurs, Uppsala universitet). Istället för en traditionell B-uppsats (som ofta blir hyllvärmare) fick vi i uppgift att göra en webbtidning kring ett akuellt problemområde rörande IT och pedagogik. Tanken bakom detta var att göra det vi producerade mer lockande för läsaren. För att nå dit utmanades vi i att tänka på hur text, bild, färg och form kommunicerade tillsammans. Som verktyg använde vi oss av Scribus eller liknande program.

Man kanske kan tro att det skulle vara lättare att göra en webbtidning jämfört med att skriva en formell B-uppsats. Mina kursare och jag fick dock snabbt insikt i att detta var en rejäl utmaning. Att få layout och innehåll att samspela och bli läsarattraktivt är som att göra en smörgåstårta istället för en vanlig ostmacka. Det blir så många fler dimensioner att tänka på...
Jag tyckte  att det var betydligt mer intressant att göra denna webbtidning istället för en vanlig B-uppsats. Det är ett spännande steg för universitetsvärlden. Jag hoppas att fler universitetsinstitutioner runt om i landet vågar haka på.

Här är min tidning: